Denna eviga väntan.......
Denna eviga väntan.....!!!
Ja så är de denna eviga väntan som håller en trippande på tå hela tiden......den gör att man grubblar å funderar mer än vad man ska egentligen men de är oron i att vänta på svar som gör att man grubblar.
Man vill bara att dom ska ringa å berätta hur de ligger till så man slipper gå å oroa sig hela tiden för de är så jobbigt å tröttsamt man blir helt slut i kroppen av de.
De har varit så mycke nu den här tiden att man vet snart inte vilken fot man ska stå på.
Först var min son å min bonusson å vaccierade sig mot influensan å min son vaccinerade sig även mot lunginflammation oxå för att vara på den säkra sidan.......två dagar efter dom vaccinerat sig blev min son väldigt dålig, han spydde, hade hög feber å ont i hela kroppen......så vi for på vc å då var febern 39,7 å snabbsänkan 65 så dom var inte så orolig men ville ha dit han dagen efter oxå.
Dagen efter åkte vi dit som bestämt å då var rodnaden på armen STOR å snabbsänkan 200 å febern fortfarande över 39 grader.......så han fick träffa en läkare som skrev ut penicillin å sa att om de blev värre skulle vi åka in akut för att kolla med medicinläkarna vad som behövde göras.
Lördagen kom å min son mådde ännu sämre snabbsänkan var nu 238 å febern fortfarande hög över 39 så efter många om å men så la dom in han på medicin, så dom kunde ge han vätskedropp å penicillin via kanylen för nu var dom oroliga eftersom de röda på armen bredde ut sig fort man kunde se förändringar för varje timme som gick.
Söndag mådde han fortfarande skit så då satte dom in ytterligare en penicillinsort å konstaterade att han fått ROSFEBER pga nålsticket i armen inte av vaccinet i sig utan av nålsticket, de var nåt som inte nästan nån av läkarna varit med om pga en vaccination.......MEN snabbsänkan var på väg neråt den var 230 på söndagen så dom sa att han fick stanna en dag till i alla fall, dom ville att snabbsänkan skulle vara under 150 innan han fick släppas hem för rodnaden fortsatte att sprida sig på armen.
På måndag när jag kom till sjukan så var han mycke piggare å gladare min son för dom hade gått ronden å så gott som lovat att han skulle få åka hem bara sänkan gått ner nog mycke......å medans vi satt å surrade så kom läkaren in å berättade att snabbsänkan hade gått ner till 147 så han skulle få åka hem MEN var tvungen komma in till mottagningen dagen efter å visa upp armen å på fredag ska han lämna en ny snabbsänka å kolla så den fortsätter att gå ner.....Men de röda utslagen på armen hade börjat avta å blekna på sina ställen så de verkar som om de trots allt går åt rätt håll nu....TACK OCH LOV för har nog att oroa mig för utanför att oroa mig för min son oxå, så nu känns de lugnt igen.
Nu hoppas jag bara att läkarna i Umeå oxå hör av sig under veckan så att jag kan få börja behandlingen nån gång å slipper denna eviga väntan som håller på att äta upp mig inifrån känns de som....de spelar inte nån roll om de är bra eller dåligt besked just nu bara de är ett besked så känns de bättre.
Ha de gott alla å var rädda om varandra!
KRAM PÅ ER!
Kommentarer
Trackback
