Livets berg och dalbana

Livets berg och dalbana!!!!! 
Så var första kallduschen över å förbi TACK OCH LOV å efter att första ha fått höra att jag har cancer med metastaser i lungan så funderar man varför säger man att de är de om de inte är säkert att de är de?????
Jo för att de dom såg på min petscan ser ut exakt som metastaser å då säger man tydligen de för lättare att göra en glad senare med att säga att de inte är de än att säga att de inte är nåt farligt å så är de de i slutändan.
 
Men efter lång väntan har jag äntligen fått veta vad de är för skit som bor i lungorna.
De förkortas LIP (lymfocytär interstitiell pneumoni) vad de riktigt kommer innebära för mig är ännu oklart.
Vet i alla fall att jag ska ner till reumatologen i Umeå för att kolla om de finns nån reumatisk bakgrund till sjukdomen.......om de inte finns de är de ännu ovanligare att man har den tydligen, vilket inte förvånar mig de minsta för varför börja vara normal nu när jag inte varit de tidigare......;-)
 
Så nu är de bara vänta till jag varit ner till Umeå den 26/2 för å se vad dom proverna visar å visar dom inget är de tillbaka till Lungan i Umeå å sen får dom ta vid å fortsätta att utreda skiten.
 
Den stora nackdelen med sjukdomen av de lilla jag kunde få ur läkaren var att även om man behandlar skiten å får bort den så kan de utvecklas fibros av de hela.
De som oxå oroade lungläkaren i nuläget är att jag har så pass ont i lungorna som jag har de vart hon bekymrad över.......men allt måste gå så är de bara de är livets gång gilla läget så att säga.
 
De är rent så man hellre hoppas att dom hittar nåt på reumatologen så de i alla fall finns en förbannade bakrund till att jag fått de men de är väl oxå att begära för mycke förstår jag.
Men nu rullar i alla fall utredningen på för fullt å jag hoppas få bra svar å hjälp med att få bort skiten å hjälp med att bli av med allt de onda i lungorna å alla knölarna som tydigen finner de roligt att bo där även om inte jag finner de speciellt skoj........men vad jag tycker i detta läge är väldigt oväsentligt, jag följer bara med strömmen så att säga.
 
Man känner sig lite som en ping pong boll såna här gånger.....först hamnar man på kirurgen för vad dom trodde var gallan sen hamnar man på onkologen för vad dom trodde var cancer, sen på lungan å nu reumatologen å hittar dom inget så kastas man som en boll tillbaka till lungan........men ska lägga till att lungan i Umeå har underbara läkare å sköterskor som jag gillar skarp dom har verkligen ställt upp å hjälpt mig genom allt kaos.
 
Sen finns de familj å vänner som verkligen funnits där å stöttat mig till 100% även fast dom själva varit sjuka å mått dåligt å dom ska ha ett STOOOOOOOOOOORT STOOOOOOOOOOOORT TACK för utan er alla hade jag inte orkat mig igenom de lika bra som jag gjort ni har ALLA varit GULD värda för mig de kan jag lova er.........endel mer än andra å speciellt dom som verkligen bland vänner varit stort stöd är våra kära vänner Carro å Bengt med familj å Mattias med familj ni är guld GLÖM ALDRIG DE älskar er av hela mitt hjärta.
 
Så nu är de bara vänta å se vad resten utvisar bra eller dåligt bara ta de som de kommer å göra de med ett leende på läpparna å hoppas på de allra bästa.
 
Ha de gott alla å var rädda om varandra för livet är skört de är nåt jag lärt mig av detta.
 
Kramar i massor!!!
 
 

 
 

Kommentarer

Comment Back Graphic #5

Comment Back | Forward this Picture

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0 bloglovin
Mitt Liv Med Värk -

Livets berg och dalbana

Livets berg och dalbana!!!!! 
Så var första kallduschen över å förbi TACK OCH LOV å efter att första ha fått höra att jag har cancer med metastaser i lungan så funderar man varför säger man att de är de om de inte är säkert att de är de?????
Jo för att de dom såg på min petscan ser ut exakt som metastaser å då säger man tydligen de för lättare att göra en glad senare med att säga att de inte är de än att säga att de inte är nåt farligt å så är de de i slutändan.
 
Men efter lång väntan har jag äntligen fått veta vad de är för skit som bor i lungorna.
De förkortas LIP (lymfocytär interstitiell pneumoni) vad de riktigt kommer innebära för mig är ännu oklart.
Vet i alla fall att jag ska ner till reumatologen i Umeå för att kolla om de finns nån reumatisk bakgrund till sjukdomen.......om de inte finns de är de ännu ovanligare att man har den tydligen, vilket inte förvånar mig de minsta för varför börja vara normal nu när jag inte varit de tidigare......;-)
 
Så nu är de bara vänta till jag varit ner till Umeå den 26/2 för å se vad dom proverna visar å visar dom inget är de tillbaka till Lungan i Umeå å sen får dom ta vid å fortsätta att utreda skiten.
 
Den stora nackdelen med sjukdomen av de lilla jag kunde få ur läkaren var att även om man behandlar skiten å får bort den så kan de utvecklas fibros av de hela.
De som oxå oroade lungläkaren i nuläget är att jag har så pass ont i lungorna som jag har de vart hon bekymrad över.......men allt måste gå så är de bara de är livets gång gilla läget så att säga.
 
De är rent så man hellre hoppas att dom hittar nåt på reumatologen så de i alla fall finns en förbannade bakrund till att jag fått de men de är väl oxå att begära för mycke förstår jag.
Men nu rullar i alla fall utredningen på för fullt å jag hoppas få bra svar å hjälp med att få bort skiten å hjälp med att bli av med allt de onda i lungorna å alla knölarna som tydigen finner de roligt att bo där även om inte jag finner de speciellt skoj........men vad jag tycker i detta läge är väldigt oväsentligt, jag följer bara med strömmen så att säga.
 
Man känner sig lite som en ping pong boll såna här gånger.....först hamnar man på kirurgen för vad dom trodde var gallan sen hamnar man på onkologen för vad dom trodde var cancer, sen på lungan å nu reumatologen å hittar dom inget så kastas man som en boll tillbaka till lungan........men ska lägga till att lungan i Umeå har underbara läkare å sköterskor som jag gillar skarp dom har verkligen ställt upp å hjälpt mig genom allt kaos.
 
Sen finns de familj å vänner som verkligen funnits där å stöttat mig till 100% även fast dom själva varit sjuka å mått dåligt å dom ska ha ett STOOOOOOOOOOORT STOOOOOOOOOOOORT TACK för utan er alla hade jag inte orkat mig igenom de lika bra som jag gjort ni har ALLA varit GULD värda för mig de kan jag lova er.........endel mer än andra å speciellt dom som verkligen bland vänner varit stort stöd är våra kära vänner Carro å Bengt med familj å Mattias med familj ni är guld GLÖM ALDRIG DE älskar er av hela mitt hjärta.
 
Så nu är de bara vänta å se vad resten utvisar bra eller dåligt bara ta de som de kommer å göra de med ett leende på läpparna å hoppas på de allra bästa.
 
Ha de gott alla å var rädda om varandra för livet är skört de är nåt jag lärt mig av detta.
 
Kramar i massor!!!
 
 

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

När det står en liten röd stjärna (*) vid ett fält betyder det att det fältet måste fyllas i för att kommentaren ska kunna visas :)<3

* Ditt namn:
Kom ihåg uppgifterna?

Din E-mail: (Visas bara för mig)

Länk till din hemsida/blogg (valfritt):

* Här kan du kommentera tills du sprängs:

  • Till bloggens startsida
  • RSS 2.0
    BLOGGDESIGNEN GJORD AV: ELLEN NILSSON
      kontakta henne? superelly@live.se